/\

ANNONS

Flyg

Därför är vädret viktigt för piloter

Vädret spelar en stor roll för alla flygningar – och det kan faktiskt innebära fördelar för piloter. Trots allt är det bästa att ha "vind i ryggen”.

När varma havsvindar och fuktig luft från Golfströmmen rör sig över Atlanten och krockar med sval skandinavisk luft – framför allt längs Norges nordvästra kust – blir vädret dramatiskt. Dimma, is, snö och turbulens är bara några av de väderutmaningar som flygbolagen står inför.

Men skandinaver har alltid hanterat temperamentsfullt väder med fast hand. För tusen år sedan, när himlen mörknade och stormmolnen tornade upp sig, försvann solen som vikingarna använde sig av för att navigera. För att inte tappa orienteringen uppfann de ett smart litet verktyg som höll drakskeppen på rätt kurs – en “solsten” som tillverkades av kristallen kalkspat. Vikingarna höll den magiska stenen mot himlen och tack vare stenens dubbelbrytande effekt polariseras solljuset, och  strålar bildades som visade var solen var med millimeterprecision.

‘När det är kallt ute ökar motorernas effekt och den aerodynamiska kapaciteten’

Vikingarnas uppfinningsrikedom har ärvts av generationer: dagens flygplansbesättningar använder samma formel för att förstå Skandinaviens unika topografi och klimat. De använder tekniken för att läsa av vädret, vara punktliga och leva upp till SAS strategiska mandat att “förenkla reseupplevelsen och ta väl hand om passagerarnas tid.”

– I Skandinavien förändras vädret fort och vi får ofta minusgrader på vintern. Landningsbanorna blir hala, och det är viktigt att lära sig förhållandena av erfarna kollegor, säger kapten Marie Stridh som flyger olika typer av SAS Boeing 737-flotta.

"I Skandinavien förändras vädret fort och vi får ofta minusgrader på vintern."

 Hon minns en gång när de hade en flygning till Tromsö och väderrapporten varnade för snö.

– Vi tankade planet med extra bränsle och när vi närmade oss Tromsö hade de stängt landningsbanan för snöskottning och fyra andra flygplan cirklade ovanför flygplatsen i väntan på landning. Efter 30 minuter öppnades landningsbanan igen och flygplanen före oss landade men när det var vår tur började det snöa kraftigt och flygplatsen stängde igen. Vi blev omdirigerade till Evenes flygplats i närheten och väntade en timme innan Tromsö öppnade igen mellan snöfallen.

Det är alltså lika viktigt att ha extra bränsle som att noggrant bevaka, förutsäga och förbereda sig för det oväntade. SAS flygplan är utrustade med väderradar som skannar efter regn, åska och turbulens. 

– Varje pilot har en väderdisplay framför sig som hjälper till att undvika dåligt väder. Det finns ytterligare en display som visar vindförhållanden på aktuell position och höjd. Om det är turbulens och vi måste justera flyghöjden är det viktigt att veta hur vindarna förhåller sig på andra höjder, säger Marie.

Flygplanering innebär att man måste ligga steget före och det har lett till att piloterna har ytterligare ett verktyg i sin verktygslåda.

– För några år sedan började vi använda iPad i cockpit. Alla piloter har installerat appar som analyserar vädret. Innan flygningen samlas vi över en kaffe med våra surfplattor och planerar flygningen, förklarar SAS First Officer Jostein Sørli.
– Det kan innebära att vi förbereder tre eller fyra alternativa flygrutter om vädret skulle förändras.

Vi försöker att planera den mest optimala rutten där vi räknar med olika parametrar, som jetströmmar. 

"Jetströmmar är luftstråk som rör sig med upp till 320 km/h från väst till öst, 9–16 km över marken."

Jetströmmar är kraftiga vindar som uppträder i långa och breda luftstråk som rör sig med upp till 320 km/h från väst till öst, mellan 9 och 16 km över marken.

– Om vi vet att det finns en jetström planerar vi flygrutten efter den för att förkorta flygtiden och använda mindre bränsle, tillägger Jostein.

Vindarna är en del av piloternas beräkningar året runt, men skandinaviska vintrar erbjuder en annan operationell fördel.

– När det är kallt ute ökar motorernas effekt och den aerodynamiska kapaciteten, något som är viktigt att tänka på när man beräknar start och stigning till marschhöjd. När det är kallt ute kan ett plan lyfta med en större last och använda en kortare startbana, säger Marie.

Vill man kontrollera vädret måste man naturligtvis samarbeta med kollegorna i flygtornet. Ett nyligen infört initiativ på skandinaviska flygplatser är ett verktyg som ger användbar information till piloterna när de förbereder landning.

– Avinor har utvecklat en vädermodell som förutsäger potentiellt hala landningsbanor, säger Marit Rabbe, expert på flygväder på Avinor som ansvarar för de flesta av Norges flygplatser. 

– Den här modellen, IRIS (Integrated Runway Information System), används på Oslos flygplats och baseras på sex scenarier som kan orsaka hala förhållanden. Modellen mottar väderinformation från instrument som är utplacerade längs med landningsbanan – vind, synlighet, aktuellt väder, lufttemperatur, bantemperatur, daggpunkt och tryck.

‘När landningsbanan är täckt med snö och is får vi information om hur hal den är’

Den här informationen är ovärderlig för oss i cockpit, konstaterar Marie:

– När landningsbanan är täckt med snö och is får vi information om hur hal den är på en skala, och vi kan använda den siffran i appen i våra iPads. Vi lägger in bromsfaktorer, vind, flygplanets vikt och vi får veta landningsavståndet.

Så nästa gång du går ombord på ett SAS-plan och får en glimt av piloterna i cockpit som klickar på sina surfplattor kan du vara lugn – de ser bara till att ha full kontroll på vädret. 

Blev du inspirerad av den här artikeln?

Ge den en tumme upp!

likes

ANNONS

Stäng kartan

Kategori

Från artikeln

Dela tips

Stäng

Letar du efter något speciellt?

Filtrera din sökning

Stäng